Änglamark ärtprodukter i samarbete mellan Jannelunds gård, Slätte gård och Coop

19. april 2021
Ärtstubbar med sötsyrlig picklad dill och färgsprakande ärtnuggets med svenska ärtor som möter Indien i en kryddig tandoorimix. Det är två av matkedjan Coops nya produkter som man tagit fram tillsammans med lantbrukaren Adam Arnesson i syfte att bidra till en ökad konsumtion av svenskodlade baljväxter. Ärterna odlas ekologiskt på Jannelunds gård och Slätte gård, tillagas av Food for progress i Vara och distribueras till Coops butiker i hela landet.

Samarbetet mellan Coop och Adam Arnesson började i samband med projektet Framtidens protein då man spelade in en reklamfilm för svenska baljväxter tillsammans. Utifrån det funderade man vidare på vad man skulle kunna göra för att öka konsumtionen av våra vanliga svenskodlade ärter och åkerbönor.

Man kom snabbt fram till att det skulle vara någon form av fryst halvfabrikat eftersom torkade baljväxter redan finns på marknaden och frysta produkter har längre hållbarhet och mindre svinn än färska. Coop hade sedan tidigare ett lyckat samarbete med Food for progress som gör falafel under varumärket Änglamark. Food for progress har också egna produkter under varumärket Beats som är baserade på svenska, ekologiska åkerbönor och kidneybönor. Det föll sig därför naturligt att utveckla även den här produkten i samarbete med dem.    

Susanne Krohn arbetar som produktspecialist på Coop med ansvar för kvalité och utveckling av de vegetariska produkterna inom de egna varumärkena Änglamark, Coop och Xtra. Hon berättar att erfarenheten av att utveckla Änglamarks falafeln var positiv och Food for progress ligger dessutom i Vara, nära såväl Janelunds gård (Adams gård) och Slätte gård som drivs av Emil och Therese Olsson. Genom att samarbeta med dessa två gårdar sprider man riskerna om skörden skulle misslyckas på en av platserna men det är också nödvändigt för att komma upp i tillräckliga volymer eftersom Adams areal inte räcker för hela behovet. Vinsten för odlarna är att de garanteras en viss avsättning för sina grödor till ett överenskommet pris.

Adam Arnesson (Jannelund) och Emil Olsson (Slätte). Foto: Adam Arnesson

Jannelunds gård ligger sydväst om Örebro. Adam flyttade hem till gården på heltid 2015 för att driva gården vidare tillsammans med sin far Thomas Arnesson. Då hade de lammproduktion med ett hundratal tackor vilket inte gick att leva på. Han valde då att satsa på att odla en del nya grödor och tyckte att proteingrödor var intressant såväl ekonomiskt som miljömässigt. Men satsningen på baljväxter är bara en liten del av gårdens försörjning och för Adam handlar det i första hand om att försöka bidra till ett ökat intresse för svenskproducerade baljväxter.

Familjen Arnesson brukar ca 100 hektar samt ett par hektar naturbetesmark. Ungefär hälften av arealen är vall till slåtter eller bete. På den övriga arealen odlas solhavre till Oatly, en kulturssort av vårråg, nakenhavre, speltvete, emmervete samt en del havre och ärt som foder till djuren. De ärter som produceras till Coop odlas på ca 4-5 hektar med en skörd på ca 3-4 ton per hektar och intäkterna från det utgör mindre än 5 % av gårdens omsättning. Så mycket större arealer än så kan de inte odla i dagsläget, dels på grund av de 6-7 år som krävs mellan ärter i växtföljden men också för att det inte passar att odla ärter på alla jordar. Vad gäller kvalitén så har de haft en del problem med ärtvecklarlarver men inte mer än att ärterna har gått att sälja som livsmedel.

Ärten Ingrid som används i Änglamark ärtprodukter. Foto: Adam Arnesson

På gården odlas även mer ovanliga baljväxter som till exempel gråärt som samodlas med vårvete eller havre, en typ av puylinser som Adam jobbar på att föröka upp och en hektar sötlupin som än så länge används som foder till djuren. Adam har provodlat flera andra baljväxter bland annat svarta bönor, borlottibönor, kidneybönor och sojabönor men säsongen är för kort såhär långt norrut och det krävs dessutom specialmaskiner för rensning till humankonsumtion. Åkerböna eller bondböna som de oftare kallas när de odlas som trädgårdsgröda är möjligt att odla i Mälardalen och säljs till humankonsumtion via specialbutiken Nordisk Råvara. Det är än så länge inget som har lockat Adam och efterfrågan är troligen relativt begränsad.

För att öka lönsamheten på gården har Adam Arnesson framförallt satsat på diversifiering, egen förädling och försäljning direkt till konsument. De många djurslagen är en viktig del av det. På gården finns idag 90 tackor, 230 lamm, 6 dikor, en tjur, 18 lantrashöns, 2 suggor och 1 galt. Nya lokaler har byggts för styckning och chark och de har hyrt in en styckare som jobbar med det. Gråärterna säljs via Nordisk Råvara som även rensar och packar ärterna. Linserna kan de hantera själva och på sikt hoppas de kunna rensa, packa och sälja även gråärterna för att få upp lönsamheten. På gården finns en gårdsbutik och de har nyligen byggt en ny lokal som bland annat kommer att fungera som restaurang, en verksamhet som de utvecklar i samarbete med en kock med målet att ha öppet ett antal tillfällen per säsong och då även ha visning av gården.

Den största delen av gårdens produkter säljs direkt till konsument, butiker eller restauranger. Samarbetet med Coop skiljer sig från den övriga produktionen på Jannelunds gård genom att mellanleden är fler och att produkterna säljs brett i hela landet. Även om ärtnuggetsen är en nischprodukt, såsom såväl ekologisk och lokalproducerad, är målgruppen betydligt bredare än de som handlar direkt från gården eller via Nordisk Råvara.

Änglamark ärtprodukter med ärtor från Jannelunds gård och Slätte gård. Foto: Coop

Att samarbetet mellan Coop och Jannelunds gård skulle mynna ut i just ärtnuggets var inte givet. Man diskuterade möjligheten att använda åkerböna, men de behöver både rensas och skalas medan ärterna har fördelen att de bara behöver rensas. Man provade också tre olika ekologiska ärtsorter. Det skulle vara en ärta med neutral smak, med lite beska och rätt konsistens. Susanne Krohn konstaterar att det var större skillnad mellan sorterna än de hade förväntat sig, framförallt vad gällde beskan. Valet landade på sorten Ingrid, den med minst beska av de tre sorterna. Smaksättningen arbetades fram i ett samarbete mellan kocken Fredrik Kämpenberg och Coop provkök. Att krydda med dill var ett sätt att betona det svenska men det verkar inte ha gått hem hos konsumenterna. Under hösten 2020 lanseras därför en ny smak med förhoppningen att försäljningen ska öka.

”Vi har en del liknande produkter inom Coop-sortimentet, bland annat en konventionell produkt med svensk råvara. Vi tittade hur mycket de sålde och gjorde en prognos för ärtnuggetsen som lanserades i maj 2019.” Susanne Krohn

Produkten säljer än så länge bara ungefär hälften så mycket som man hoppats på. Det är svårt att säga exakt vad det beror på. Även om efterfrågan på vegetariskt fortfarande ökar så har intresset för det ekologiska stagnerat något, enligt Susanne.

”Det kan vara designen eller att vissa konsumenter tänker att det ekologiska är dyrare och därför väljer bort den. Den har heller inte kommit in i riktigt alla butiker än. Det har gjorts en hel del marknadsföring via Coops egen tidning Mersmak och provsmakningar i butik men nu är tanken att produkten ska sälja sig själv.” Susanne Krohn

Jämfört med den populära falafeln som säljer 165 000 förpackningar a 700 g om året så ligger ärtnuggetsen än så länge i lä med en försäljning på 33 000 och 18 000 förpackningar a 300g för tandoori respektive dillsmak.

Trots en relativt stor produktion av ärter och åkerbönor i Sverige är det en väldigt liten del som går till humankonsumtion. Den mest uppenbara anledningen är det lägre priset på de importerade baljväxterna och att det finns upparbetade leveranskedjor för dessa. I vissa fall, som med Coops falafel, har man testat att använda svenska gula ärter utan att lyckas få till rätt smak och konsistens. Ett annat hinder som både Adam och Susanne pekar på är att det inte finns någon svensk industri för texturering av protein. De flesta vegetariska halvfabrikaten är gjorda på soja men även ärter och åkerbönor kan behandlas på liknande sätt som soja och användas till olika typer av ersättningsprodukter till kött. Det finns ett fåtal sådana produkter i handeln, baserade på importerat protein.

Det finns visserligen en grupp bland de som köper vegetariskt som i första hand köper rena råvaror och vill veta varifrån produkterna kommer men det stora flertalet letar efter en ersättning till kött. Kanske vill man äta mer vegetariskt utan att för den skulle behöva ändra alltför mycket på sina matvanor?

”När det gäller ersättningsprodukterna utgår man ifrån en ren, relativt smaklös råvara som smaksätts med kryddor. Det man vill ha är rätt konsistens, sälta, umami och kryddor.” Susanne Krohn

Ur Adams perspektiv behövs det även mer ekonomiskt stöd för odling av baljväxter till humankonsumtion. Det skulle kunna vara direktstöd för själva odlingen men också stöd för utbyggnad av rensning och övrig förädling.

”Den stora möjligheten är om industrin börjar ta in svenska råvaror men det är samtidigt viktigt att upprätthålla värdet på det svenskodlade, att det inte bara blir bulk. Men det handlar också om matvanor. Ärter och åkerbönor går ju att äta som de är.” Adam Arnesson